Midsommar är en av våra mest älskade högtider, och kanske också den högtid då vi kommer som närmast naturen. Vi reser midsommarstänger klädda med björk, plockar blommor till kransar och fyller våra bord med det som blommar just nu.
Kanske är midsommar också den tid på året då vi är som bäst på att hylla säsongens blommor.
När vi binder en midsommarkrans förväntar vi oss sällan att hitta rosor, pioner eller dahlior i exakt rätt färg. Istället går vi ut i trädgården, till odlingen eller längs vägkanten och ser vad naturen erbjuder. Prästkragar, blåklint, rölleka, akleja, gräs och örter får samsas i kransar som blir vackra just för att de speglar platsen och tiden.
Sommarens mittpunkt
För oss snittblomsodlare är midsommar en särskild tid. Odlingarna har lämnat vårens försiktiga början bakom sig och vuxit in i sin fulla kraft. Varje morgon möter nya färger, nya former och nya blommor som öppnat sig under natten.
Midsommar infaller när ljuset når sin kulmen. Det är som om naturen håller andan ett ögonblick. Ängarna böljar, trädgårdarna blommar och kvällarna dröjer sig kvar långt efter att dagen egentligen borde vara slut.
Kanske är det därför vi samlas just nu. Inte för att något börjar eller slutar, utan för att allt är närvarande på samma gång.
I blomsterodlingen märks det tydligt. De första sommarblommorna står sida vid sida med perennernas spiror och det frodiga gröna som bara juni kan erbjuda. Varje rabatt berättar om månader av omsorg, väntan och förväntan.
Midsommar blir på så vis mer än en högtid. Den blir en påminnelse om att stanna upp mitt i överflödet och lägga märke till allt det som blommar omkring oss.
Blommor som bär traditioner vidare
Blommor har alltid varit en självklar del av midsommarfirandet. De finns i sångerna, i lekarna, i kransarna och i de små buketterna på borden. Många av traditionerna har levt vidare i generationer, men kanske är det inte själva blommorna som är det viktigaste.
Kanske handlar det snarare om vad de hjälper oss att göra.
Att sakta ner. Att lägga undan vardagen för en stund. Att samlas kring något enkelt och vackert. Att uppmärksamma att ännu en sommar har kommit.
Två enkla sätt att binda midsommarkrans
En midsommarkrans behöver inte vara avancerad. Ofta blir de finaste kransarna de som görs av det som finns nära till hands – några blommor från trädgården, några grässtrån från diket och kanske en kvist doftande mynta.
Krans av små knippen
Det här är den traditionella metoden som många minns från barndomen.
- Samla blommor och grönt i små knippen.
- Lägg nästa knippe omlott över stjälkarna på det första.
- Linda några varv sytråd runt stjälkarna.
- Fortsätt på samma sätt tills du fått en längd som passar runt huvudet.
- Knyt eller bind ihop ändarna till en krans.
En enkel teknik som passar lika bra vid köksbordet som på en filt i gräset.
Krans på stomme
Vill du ha en lite stadigare krans kan du börja med en stomme.
- Forma en ring av ståltråd i lagom storlek.
- Linda floristtejp runt stommen för att ge fäste.
- Gör små buketter av blommor och grönt.
- Fäst buketterna på stommen med tunn bindtråd eller myrtentråd.
- Arbeta åt samma håll runt hela kransen så att varje nytt knippe täcker fästet på det föregående.
Resultatet blir en fyllig krans som håller sig vacker genom både dans runt stången och långa middagar i kvällssolen.
Ett ögonblick av sommar
När vi binder våra kransar gör vi egentligen samma sak som generationer före oss. Vi samlar det som blommar omkring oss och bär det med oss genom dagen.
En stund senare vissnar blommorna, men minnet av doften, ljuset och gemenskapen stannar kvar.
Kanske är det just därför blommorna alltid har haft en självklar plats i midsommarfirandet. De hjälper oss att se det som redan finns där – sommaren, mitt framför oss.
